Sand mellan tårna

...äntligen ,jag har längtat till stranden.
När jag körde genom stan var himlen blå utan moln, och solen strålade.
Kom ner till stranden och där råder nåt helt annat...

Det var riktigt dimmigt och man såg hur det liksom rök ur vattnet.
Solen lyckades iaf värma hur gott som helst men tystnaden från havet var nästan kuslig, vattnet var nästan alldeles stilla trots att det fläktade till en vind mellan varven.

Får ta en annan dag till att lyssna på vågbrus :)
Man behöver ju inte använda alla sinnena på samma dag ...